1961 flyttade Jörgen Nash till bondgården Drakabygget i södra Sverige. En grupp av konstnärer med Jörgen Nash (som hittills varit känd som poet) i spetsen hade brutit sig ur Internationale Situationiste. Drakabygget blev genast ett centrum för den nya fraktionen, som kom att uttrycka sitt aktionsprogram bl a genom CORITUS-manifestet. Till skillnad från IS var man positiv till et konstnärligt skapande, dvs till måleriet.
Eftersom Drakabygget redan från början fick härberga den skandinaviska situationistgruppen, fick dess existens formen av ett konstnärkollektiv och genom åren har Jörgen Nash och Lis Zwick tagit emot folk från hela världen. – Drakabygget skulle enligt anarkistiska principer vara självforsörjande och under de första tio åren bedrev man jordbruk med råmande kor, glada grisar och fält att skörda.
Under några år hade också Jörgens bror, Asger Jorn, en ateljé i en av ladugårdarna.

Drakabygget ligger precis på den gamla gränsen mellan Danmark och Sverige och i denna trakt härjade gerillakrigen fram till 1600-talets slut. Denna upprorsstämning lever fortfarande kvar på Drakabygget. Här har Jörgen Nash med sine vänner (framför allt Jens Jörgen Thorsen) smidigt många happening-planer t ex »Mordet på den lille havfrue; den nya sagan som världspressen spred ut med Nash’s fabulerande hjälp. Man förbluffades av Nash’s exakta kännedom om hur huvudet sågats av statyen och den danska mordkommissionen fick polisen att gräva i Drakabyggets jord på jakt efter det försvunna huvudet. »Demonstration för konstnärlig yttrande frihet» var en annan typ av happening, som organiserades 1965 på en av Köpenhamns huvud- gator med en kollektiv jättemålning, sång och dans.

Från Drakabygget har Jörgen Nash skrivit sina brev till och artiklar om de kulturfientliga regeringarne i Sverige och Danmark. Många fejder och strider har stått mellan härskarna i Örkelljunga, kommunen till vilken Drakabygget hör, och kollektivitets medlemmar. 16 processer har man fåt över huvudet i kampen för den kulturella friheten med ord, bild och happening.

Utländska konstnärsgrupper och poeter har andats in den friska luften från bokskog och barrskog, innan de gett sig ut i nya demonstrationer i Paris, Berlin, Milano och Mexico. Gruppe SPUR (bl a Heimrat) Prem, Hans Peter Zimmer och Helmut Sturm) kom 1961 i exil till Drakabygget under en process, där man bland annat anklagades för blasfemi och omoraliskhet, och sedan dess ha SPUR tillbringat många somrar på Drakabygget. Andra kollektivister som bott och arbetat här är Roberto Malquori (Gruppo Settanta, Florens), Dieter Künselmann, Hardy Strid, Jacqueline de Jong, Ansgar Elde, Mette Aarre, Yoshio Nakajima, Katarina Lindell, Sven Malvin, Tom Kröjer, Staffan Larsson, Gordon Farzakerley etc.

Kulturen har blivit en naturlig del for många arbetare och bönder i trakten, som på Drakabygget fått uppleva och deltaga i en zigenarfestival, filmfestivaler, drakflygarfester och barnteater. Många är också de utställningar, som ägt rum ute i ladagårdarna.
Man reser också till Drakabygget bara för att få träffa Jörgen Nash. Runt matbordet, där vuxna och barn blandas, eller i ateljén eller ute på åkrarna lyssnar man till Jörgens fantastiska historier och hans inspirerande idéer. Hans intresse för den besökande gör att skaparlusten och livsglädjen hos var och en snabbt sjuder i blodet.

Över gårdens väggar ser man Jörgens och Lis’ och f.d. kollektivisters verk hänga. Det finns två måleriverkstäder och numera också en stor emaljugn, som producerar offentlig konst till skolor och andra institutioner i södra Sverige.
Orden dansar i ring på grusplanen mellan husen och formar sig till rader över sidorna på bokförlaget Bauhaus Situationist, som har sitt säte på Jörgen Nash’s överfyllde skrivbord. Många är de manifest, diktsamlingar och tidskrifter, som producerats genom Bauhaus Situationists förlag – Under 60-talet kom 5 nummer av den avantgardistiska tidskriften Drakabygget. Den hade som undertitel Tidskrift för konst. mot atombomber, påvar och politiker.
I snart 20 år har Drakabygget med Jörgen Nash fungerat som en revoltens poesiverkstad, antingen budskapen gått ut i världen genom det skrivna ordet, med penseln på duken, i collagets och assemblagets föreningar eller genom happeningaktioner.

Madrid, februari 1980.
Elisabeth Haglund.